Varning för posetivt sinneslag

Grymt trevligt väder! Grått, kallt, tyst och ännu mer grått. Kan man bli annat än riktigt glad!? Ödets ironi.


Lasse springer runt och gnäller för fulla rullar. Förvånar mig att han ens har någon röst kvar. (Kan man säga "röst" om katter förresten?) Känns nästan som att jag skulle ha en liten bäbis. Jag är upp i ottan och vaggar Lasse i min famn för att få tyst på honom, om något, så i alla fall för några minuter.

Känner mig ganska död. Levande död. Ingen ork, ingen lust, trött, trött trött. Ser nog ut som jag känner mig för den delen också. Gårdagens smink, inte orkat borsta tänderna än, iförd en skitig mjukisdress men färgfläckar,och det tidigare påtalade vädret gör inte saken bättre. Känns som om det är sjukt mycket just nu. Som om man har en enda stor röra med papper på skrivbordet. En massa saker som ska tas itu med, men du vet inte var du ska börja... så du börjar inte alls.

Upp och ner, ut och in, bak och fram....




Tills vidare - fett med para

Rebecca


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0